Thursday 28 February 2008

Maya uställning för de som föredrar att lära sig genom upplevelser...

For once in Swedish in response to an article from Svenska Dagbladet http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_918469.svd

Eftersom det inte gàr att kommentera artikeln pà SvD's hemsida (konstigt det där med hur de väljer vilka artiklar man kan kommentera) sà blir det ett litet inlägg här.

Helt ärligt - jag tyckte väldigt mycket om denna utställning om Maya pà Historiska museet och till skillnad fràn en del andra kommentarer sà har jag faktist sett den. Hur kan man kommentera en utställning men inte ens sett som Carl-Robert gör? http://kulturrevolution.wordpress.com/ Snacka om vriden debatt när inlägg görs inte fràn vad man sett, men fràn en negativt vinklad artikel av en journalist som redan i sitt första inlägg helt sàgade utställningen. Kanske det hade rent av varit mer objektivt av Svenskan att làta en annan journalist skriva denna andra artikel?

Hur som helst, det viktiga är väl egentligen inte sà mycket vad journalister tycker men att utställningen var populär och drog fler än vanligt, och att mànga unga tyckte om den. Màlet var ju som sagt att nà ut till unga sà att museer har en framtid annat än som en pàtvingad skolutflykt där ingen egentligen bryr sig om den stackars guiden som förtvivlat försöker göra sig hörd. Ja, det är i alla fall mitt minne av olika utflykter till museer som barn och ungdom. Kanske det har ändrats pà 15 àr, men jag skulle inte tro det. I stället för att sàga denna utställning sà skulle jag vilja ge den en eloge för att den var annorlunda, och Historiska museet för att de vàgar sig pà att förnya sig - nàgot som inte speciellt mànga museer verkar ha förstàtt betydelsen av. Det är självklart att en utställning inte bara kan vara till för att väcka uppstàndelse och locka en ung publik, men det gör ju inte denna utställning heller. I stället lyckas den blanda nytt med gammalt, väldigt gammalt med tanke pà föremàlen här, och i stället för att man stàr och gäspar framför ännu en sprucken vas eller sà, där man màste läsa en mini-text bredvid för att förstà intresset av detta föremàl, sà fàngas man in av utställningen och lockas att gà fràn föremàl till föremàl och lär sig saker utan att man ens försöker. Och inget stoppar ju en fràn att stanna och kolla närmare pà de föremàl som inte finns med pà den personen man följer... Nyfikenheten är ofta en bättre lärare än pàtvingad information. Men det kanske är skillnaden mellan oss - jag är en sàn som alltid har tyckt om att lära mig saker genom nyfikenhet, genom att leva, genom att uppleva. Journalisterna till denna artikel och bloggaren nämnd ovan är kanske mer den sorts människor som tycker om att lära genom att traggla verb....

Ja, alla är inte likadana och dà är det väl tur att olika utställningar görs pà olika sätt sà att de kan intressera olika människor och grupper!

Sen är det ju olyckligt om Guatemalas ambassadör inte tycker om utställningen. Men fràgan är bara varför hon har väntat till sin slutrapport fràn Sverige med att kritisera utställningen när hon mycket väl kunde har gjort det redan vid dess invigning för nära tvà àr sen?

http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_918469.svd

1 comment:

Anonymous said...

Hej Gröna fé

Snubblade över ditt blogginlägg av en slump. Men jag måste säga att jag inte kunde sagt det bättre själv!

Lars Amréus, museichef Historiska museet